8 månader
Idag blir lille A åtta månader gammal (ung).
Han kan krypa, dra sig upp i stående mot bord, stolar, byxben och väggar. Han sträcker upp armarna i luften så att han nästan tippar bakåt, och kiknar av skratt när morfar gör lika och ropar "Tooon!" (morfar ropar, alltså. det är en fotbollsgrej) A själv blubbar på, mycket tunga och spott, mycket vokaler som glider in i varandra i sann dansk anda, höga tjut och det låga, blyga "buh".
Stora leenden, hesa skratt. Blöta, blöta pussar. Min lilla hjärtefågel, sweetling, sötenöt, så jag älskar dig!
Beco
Har köpt en ny (begagnad) bärsele, en ergonomisk Beco Butterfly, som funkar skitbra. Jag har inte spänt in den ordentligt än, så den satt lite snett, men jag var ute och gick i en timma med den med A på ryggen. Även om det såklart känns i ryggen så funkade det riktigt bra, och det lär bli bättre när jag experimenterat lite med alla remma och så.
A verkade gilla det med. Tyst i en halvtimme (förutom när vi såg hästarna, då blev han upphetsad och pep glatt), och sen somnade han och sussade gott på min rygg. Mysigt. Det här känns rätt, mycket bättre än vagnen.
A verkade gilla det med. Tyst i en halvtimme (förutom när vi såg hästarna, då blev han upphetsad och pep glatt), och sen somnade han och sussade gott på min rygg. Mysigt. Det här känns rätt, mycket bättre än vagnen.
Return of the stadsbo
Planerad återkomst: snart.
Det har varit så jäkla skönt att slappa på landet. Faktiskt. Det tycker jag nästan aldrig, men just nu har det varit underbart. Tyst. Lugnt. Soligt och massa frisk luft (fast jag har mest varit inne). Schyssta föräldrar som skämmer bort mig och Ally. Och det är härligt att ha vuxna människor att prata med mer än kanske en timme om dan.
A har haft kul också. Nya grejen är att göra vågen. Han sträcker upp händerna i luften, och då sträcker vi också upp händerna, högt, högt! Så skrattar han glatt - att han som är så liten kan få oss att göra saker! Underbart. Så vi sitter runt middagsbordet och gör vågen, allihopa. Någon borde filma det.
Men. Snart är jag tillbaka igen. Malmö, Malmö i mitt hjärta. Det är en bra stad det med.
Det har varit så jäkla skönt att slappa på landet. Faktiskt. Det tycker jag nästan aldrig, men just nu har det varit underbart. Tyst. Lugnt. Soligt och massa frisk luft (fast jag har mest varit inne). Schyssta föräldrar som skämmer bort mig och Ally. Och det är härligt att ha vuxna människor att prata med mer än kanske en timme om dan.
A har haft kul också. Nya grejen är att göra vågen. Han sträcker upp händerna i luften, och då sträcker vi också upp händerna, högt, högt! Så skrattar han glatt - att han som är så liten kan få oss att göra saker! Underbart. Så vi sitter runt middagsbordet och gör vågen, allihopa. Någon borde filma det.
Men. Snart är jag tillbaka igen. Malmö, Malmö i mitt hjärta. Det är en bra stad det med.
Vi hann träffa morbror också!
Flykten till landet
Ja, det blev för ensamt och lessamt att vara gräsänka i storstan (obs - gräsänka i betydelsen tillfälligt lämnad, alltså, inte i betydelsen förförd i naturen. se tidigare inlägg), så jag och A packade ihop oss och drog ut till morföräldrarna på landet. Det är härligt att vara här, slappa, gosa, ha någon vuxen att prata med och träna med mamma.
Det märks att A tycker det är roligare när det är fler människor runtomkring också. Mer liv och rörelse och massa kärlek och uppmärksamhet.
Båtbyggande
Kolla vad lilltotten tar sig för när en vänder ryggen till i en sekund (läs: när en kollar på tv på morgonen medan lillen leker själv på golvet)! Jag visste inte att han kunde göra så! Yikes - nu är det verkligen full koll som gäller!
Egentid
A somnade vid 19, och samtidigt stack Fraser till Pickwick. Så jag har egentid och känner mig totalt lost i det. Vad brukade jag göra när jag var själv? Har jag någonsin varit själv? Verkar inte minnas...
Så hittills har jag sorterat en del av mitt pjäsbibliotek (dvs en jäkla massa löspapper) och skrivit dagbok. Det känns lite bra, jag vill ha ett fysiskt dokument över den här tiden, men det är svårt att hinna med att skriva. Jag tycker det känns lite konstigt att sitta och skriva när Fraser sitter bredvid också - vill gärna vara själv när jag gör det.
Har - faktiskt - tränat idag, på Friskis tillsammans med Rebecca, min träningsbuddy (vi träffades på gravidyogan). Känns bra att träna, men jag är jävligt stel i ryggen nu. Hann inte duscha efteråt, tror att det brukar hjälpa mig att mjuka upp ryggmusklerna, med varmvatten direkt efter passet. Men vi hade tvättid, såatte...
A satt själv i 14 sekunder idag - jag satt bredvid och räknade ivrigt. Helt fantastiskt faktiskt, det var som att han typ plötsligt fattade hur han skulle göra. Han har styrkan, han har bara inte balansen och ingen koll på att om man kastar sig åt sidan så trillar man. Sen hade vi en helt fantastisk stund på skötbordet när allt jag gjorde var så roligt att han skrattade sig lilla hesa, hickande skratt. Lilla lilla älsklingen!
Båda mina älsklingar
Så hittills har jag sorterat en del av mitt pjäsbibliotek (dvs en jäkla massa löspapper) och skrivit dagbok. Det känns lite bra, jag vill ha ett fysiskt dokument över den här tiden, men det är svårt att hinna med att skriva. Jag tycker det känns lite konstigt att sitta och skriva när Fraser sitter bredvid också - vill gärna vara själv när jag gör det.
Har - faktiskt - tränat idag, på Friskis tillsammans med Rebecca, min träningsbuddy (vi träffades på gravidyogan). Känns bra att träna, men jag är jävligt stel i ryggen nu. Hann inte duscha efteråt, tror att det brukar hjälpa mig att mjuka upp ryggmusklerna, med varmvatten direkt efter passet. Men vi hade tvättid, såatte...
A satt själv i 14 sekunder idag - jag satt bredvid och räknade ivrigt. Helt fantastiskt faktiskt, det var som att han typ plötsligt fattade hur han skulle göra. Han har styrkan, han har bara inte balansen och ingen koll på att om man kastar sig åt sidan så trillar man. Sen hade vi en helt fantastisk stund på skötbordet när allt jag gjorde var så roligt att han skrattade sig lilla hesa, hickande skratt. Lilla lilla älsklingen!
Båda mina älsklingar
