Men du

Men du, jag orkar inte leka mera. Kan vi lägga oss och titta på molnen ett slag?


Jag älskar att berätta när du lyssnar, vännen. Men du, det är ljust, men inte längre dag.

Ska den stå så här? Oj, jag glömde bort det. Men du, kan du visa mig igen, så gör jag rätt.

Men du, du vet att det är inte så vi jobbar. Älskling. Jag förstår. Det är inte alltid lätt.

Men du, när du blir vuxen får du göra allting själv. Jag tänker inte tvätta dina kläder då.

Ska vi gå ut nu? Nej, det var väl ingen fråga. Kom. Kom. Kom. Ta dina skor så ska vi gå.

Jag hör att du inte vill. Det behöver du inte. Men du måste ändå komma, det bestämmer faktiskt jag.

Men du, förlåt för att jag skrek. Jag vill ju inte det. Jag blev så stressad och frustrerad, ja, igen. Idag.

Du får vara arg, men du, slå på den här kudden. Det är mig du är arg på, inte henne, min vän.

Får jag en kram? Den bästa kramen nånsin. Men du, vi försöker imorgon igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0