Nu vänder det
Våren kommer. Alltså solen är så jävla välkommen så det finns inte!
Barnen bråkar mindre. Jag ser tecken på den där kärleken jag så förtvivlat gärna vill ska komma mellan dem. Kramar, skratt och lekar. Typ.... 10 minuter varje dag i alla fall. Minst.
Efter sommaren börjar han skolan, mitt första största barn. Jag fattar det inte. Ett skolbarn. Och hon den lilla har precis börjat förskolan. Redan lärt sig att titta bort när jag går för att inte gråta. Hjärtat. Mina hjärtan.
Skriv inläggstext
Kommentarer
Trackback
