En egen personlighet.

Att ha två barn är spännande, särskilt när man börjar jämföra personligheter. Y är ju så liten än, men har redan en egen personlighet. Hon är stencool för det mesta och kan sitta tyst knät i en timme och bara kolla - hon vill alltid vara upprätt och spana omkring sig. Som storebror säger: hon är så nyfiken på allt.

Men när hon blir trött ska hon sova bums. Vi har ammat rätt fritt så hon gråter nästan aldrig för att hon är hungrig - det räcker oftast med att suga på fingrarna lite för att vi ska fatta vad som gäller, men när hon blir trött kan det gå från  noll till hundra på en minut, och har man otur - som idag - skriker hon sig till sömns. Bara att bära och vyssja så gott man kan. Hon har en jäkla pipa men brukar skrika slut på sig rätt snabbt. Och det är guld när jag känner hur hon börjar slappna av i kroppen och bli mjuk och gosig igen istället för hård som en väldigt ledsen planka.


 Världens bästa syskon

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0