En ung kulturtant

Nu pluggar jag igen. I somras slutade jag blogga för att jag inte riktigt tyckte att jag hade något att skriva om. Nu har jag för mycket, så jag hinner inte.

 

Men.

 

I veckan har jag varit på Teater 23 och kollat på upprepet av Legenden om Sally Jones, i regi av Harald Leander (årets Thaliapristagare btw). Även om det blir en kortprocess på något sätt - alltså, det är få val som görs, mer putsning, och ensemble och crew förhåller sig hela tiden till den tidigare föreställningsperioden - "Hur gjorde vi då?" - så är det ändå väldigt intressant att få en inblick i föreställningens metod, så att säga. Vi har pratat mycket om metod på Teaterns Teori och Praktik.

 

Föreställningen är ett samarbete mellan Teater 23 och Memory Wax, så det är mycket dans och rörelse. Musiken, specialkomponerad musik av bandet Lur, påverkar föreställningen minst lika mycket som regi och koreografi, och att förhålla sig till allt detta måste ändå ha varit en utmaning för både regissör, koreograf och inte minst ensemblen som består av tre skådespelare, en dansare och en tekniker (som alltså både dansar och agerar på scen). Det är ett spännande koncept som också lyckas genomföras så himla bra! Jag kände mig medsvept på ett sätt jag inte upplevt på länge i en teatersalong. Kanske handlar det lite om att det är just barnteater - att fokus ligger på att engagera och underhålla snarare än att distansera och vara utmanande (som mycket annat jag sett på sista tiden - *host* Institutet *host*), kanske om rummet och arenaformen med skådespelare som dyker upp till höger och vänster i ett rasande tempo. Kanske budskapet om empati med de som är mindre, samtidigt som apornas rörelsemönster och beteenden framkallar extremt tydliga barnassociationer för mig (vilket alltså trycker på alla knappar - typisk morsa!). Kanske skådespelarnas plasticitet - ett trettiotal roller hyvlas snabbt, tydligt och förbaskat roligt av.

Kanske alltihop tillsammans. Det är en jävligt solid föreställning. Jag önskar att Ally var tillräckligt gammal för att få se den.

 

Jag ska försöka skriva en längre föreställningsanalys + lite metodanalys, så mycket jag nu kan göra det på det lilla jag sett. Kanske slänga iväg några frågor via mail till de medverkande eller så. Men det har varit kul att kolla, och jag är glad att jag fick se den efter att ha hört så mycket från Mario (eminent producent på 23an) mfl.