Amning
Tre veckor efter förlossningen fick jag en bröstinfektion. Det hade väl varit på gång redan, jag hade sår på bröstvårtorna rätt tidigt, och det gjorde jävulskt ont nästan från början. Det var nog ingen jättefarlig infektion, men den gjorde tillräckligt ont och jag grät och hyperventilerade inför varje amning, och det tog mig 20 minuter att få Ally att koppla på, eftersom jag satt och drog undan bröstet hela tiden. Det kändes så sjukt elakt, men det var så himla svårt att förmå mig själv att göra det.
Jag hoppades på att klara typ 3-4 månader, men trodde inte ens det skulle gå så länge. Sex månader kändes totalt orealistiskt, och om jag mot förmodan skulle klara det så skulle han vara avvand dagen efter, hade jag bestämt.
Sen fick jag hjälp av amningsmottagningen på Kvinnokliniken. Bra hjälp, och någon som inte bara sa att jag skulle "amma så ofta barnet ville, och så länge han ville" - vilket bara gjorde såren större på brösten.
Max 15 minuter per bröst, och jag kunde ge honom lite ersättning om han verkade behöva mer. Så vi körde på det ett tag - ersättning som sista målet på kvällen för att han skulle hålla sig lite mättare - annars käkade han gärna varje timme på kvällen.
Jag har inte helammat egentligen. Har gett ersättning lite då och då. En gång om dagen kanske mellan 1-2 månaden, sen har vi gett honom ersättning när jag varit borta, typ 1 gång i veckan, och nån gång när han verkligen inte blivit nöjd på bröstmjölk - men oftast blir han det. Sen när han var 4 månader började vi lite med smakportioneroch gröt, och nu äter han en portion gröt om dagen + en smakis.
Men ändå. Om tre dagar är han sex månader och jag hade ALDRIG trott att jag skulle klara det så här långt! Jag ammar ju huvudsakligen, ammar fortfarande typ var tredje timme, så det blir rätt mkt på en dag. Och det är typ nu som det börjar bli kul! Den senaste veckan har han fattat ordentligt sambandet mellan bröst och mat, så nu klappar han på brösten när han vill äta, speciellt om jag är topless. På skötbordet satt han och slurpade i sig lite imorse - och nu börjar han titta mer på mig, le med bröstet i munnen, gosa, klappa.
Det är asmysigt, så jag tror inte att jag vill sluta på ett tag. Nya planen (från ca 3 mån) var avvänjning under sommaren, men nu vetefan om jag inte vill amma till ettårsdagen. Det är kul och mysigt, kul att ha något slags socialt samspel med honom. Och nu drar han själv bort huvudet när han är mätt, verkar det som.
Sen hänger det nog lite på tänderna också. Om han får tänder snart och börjar bitas så slutar vi nog.
Jag hoppades på att klara typ 3-4 månader, men trodde inte ens det skulle gå så länge. Sex månader kändes totalt orealistiskt, och om jag mot förmodan skulle klara det så skulle han vara avvand dagen efter, hade jag bestämt.
Sen fick jag hjälp av amningsmottagningen på Kvinnokliniken. Bra hjälp, och någon som inte bara sa att jag skulle "amma så ofta barnet ville, och så länge han ville" - vilket bara gjorde såren större på brösten.
Max 15 minuter per bröst, och jag kunde ge honom lite ersättning om han verkade behöva mer. Så vi körde på det ett tag - ersättning som sista målet på kvällen för att han skulle hålla sig lite mättare - annars käkade han gärna varje timme på kvällen.
Jag har inte helammat egentligen. Har gett ersättning lite då och då. En gång om dagen kanske mellan 1-2 månaden, sen har vi gett honom ersättning när jag varit borta, typ 1 gång i veckan, och nån gång när han verkligen inte blivit nöjd på bröstmjölk - men oftast blir han det. Sen när han var 4 månader började vi lite med smakportioneroch gröt, och nu äter han en portion gröt om dagen + en smakis.
Men ändå. Om tre dagar är han sex månader och jag hade ALDRIG trott att jag skulle klara det så här långt! Jag ammar ju huvudsakligen, ammar fortfarande typ var tredje timme, så det blir rätt mkt på en dag. Och det är typ nu som det börjar bli kul! Den senaste veckan har han fattat ordentligt sambandet mellan bröst och mat, så nu klappar han på brösten när han vill äta, speciellt om jag är topless. På skötbordet satt han och slurpade i sig lite imorse - och nu börjar han titta mer på mig, le med bröstet i munnen, gosa, klappa.
Det är asmysigt, så jag tror inte att jag vill sluta på ett tag. Nya planen (från ca 3 mån) var avvänjning under sommaren, men nu vetefan om jag inte vill amma till ettårsdagen. Det är kul och mysigt, kul att ha något slags socialt samspel med honom. Och nu drar han själv bort huvudet när han är mätt, verkar det som.
Sen hänger det nog lite på tänderna också. Om han får tänder snart och börjar bitas så slutar vi nog.
Ally två veckor & Ally fyra månader
Kommentarer
Trackback
