En ung kulturtant

Det blir svårare och svårare att gå och lägga sig i tid. Kombo av ljusare nätter, snäppet mera sömn och att jag helt enkelt är trött på att känna mig som en 12 åring som måste gå och lägga sig klockan 21.

 

Snart är det midsommar, och det är kul, men jag längtar faktiskt tills ljuset vänder och vi går mot mörkare tider. Varje sommar. Kommer sakna värmen, ja, såklart, men jag sover så mycket bättre på vintern.

 

 

Fast A verkar bota mig från sömnlösheten lite - när man inte får så mkt sömn kan man inte störas av töntiga detaljer som ljus, ljud (utom barnskrik dårå) eller obekväma ställningar. Det mysigaste är ju att sova med honom, även om det oftast blir lite ryggont efteråt (jag ligger så stilla när vi samsover, vågar typ inte röra mig utan vaknar istället efter nån timme och är helt stel i hela kroppen).
A