En ung kulturtant

Inatt sov Ally 19.30-22.30, 22.45-00.40, 1-3.30, 4-5.40 och sen gick vi upp. Nu har han precis somnat till igen på amningskudden efter ett litet snacks. Mycket beror det nog på festandet i huset, men tre uppvak på en natt är så mycket mer än hur det brukar vara, och det känns. Sömnen har bara gått bakåt de sista veckorna, och vår enda "tröst" är att det verkar göra det för massor av folk med bebisar i Allys ålder (Självklart mår vi inte bättre av att andra är trötta, men det är skönt att veta att det förmodligen är en fas och inte beror på att vi har fuckat upp).

Tror att jag drömde inatt att jag skulle lägga upp på bloggen att han sovit hela natten, och att jag kände mig så utvilad... önsketänkande alltså.

För typ en månad sen sov han mellan 6-9 timmar i stöten, speciellt första sömnpasset. Ett uppvak för att käka per natt, och sen 1-2 timmar till. Oftast var han i sängen 11 timmar, typ mellan 19-06.
Vi fattade nog inte hur bra vi hade det...

Han är fortfarande i sängen nästan så lång tid, men med massa uppvak, och det längsta han sovit på sista tiden är 5 timmar i sträck. Uuuuuusch, jag längtar efter sömn!

Det blir så sjukt när jag tänker på att jag inte sovit en hel natt på fem månader. Men alltså, jag har det jättegärna som det var innan. Jag går gärna upp och matar honom en gång på natten, det kan vara rätt mysigt. Men tre gånger är kämpigt, speciellt eftersom jag tycker det är obekvämt och ineffektivt att liggamma, så jag ska upp i vardagsrummet varje gång (kan ju sitta i sängen, men det är också obekvämt).

Tycker att han äter hur mkt som helst, särskilt innan han går och lägger sig. Amning, gröt, amning. Och vi låter honom smälta maten en stund innan också, men det verkar inte göra någon skillnad. Om ett par veckor kan vi börja med välling, och av någon anledning har jag stora förhoppningar på att det ska få honom att sova längre. Ah, well, vi kan ju hoppas.

Han är himla pigg och glad i alla fall!